Att aldrig kunna släppa taget, gör mig rädd!

Sitter på kontoret och väntar på att pappa ska kunna köra hem mig så jag får plugga och senare kanske vara med angelicah!  Fast jag vet inte exakt vad vi ska göra men något hittar vi väl på. Igår hade jag både en bra och dålig dag men tänkte att jag skulle ta å berätta om den bättre delen som var att jag tog och var på kören å skippade dansen eftersom jag inte kände mig så taggad för att just ta å dansa.  Sen efter kören så var jag med angelica vilket ledde till att jag och hon var med ett par andra personer och åkte runt lite. 

Känslan av att veta att jag var i samma bil som denna personen gjorde mig spyfärdig men inte på ett dåligt sätt..
men jag visste inte vad jag skulle göra om jag skulle snacka eller bara vara tyst och vänta på att han skulle säga något, men det blev aldrig så då satt vi och snackade med den andra och sen kom han in i samtalet.
På något sätt var det som om jag kände hur jag blev nervös, gråtfärdig och verkligen spyfärdig efter att jag hade sett en tjej vid stan som jag visste att det hade hänt något mellan henne och honom i lördags.. 

Men jag kommer upp igen och ser det från den ljusa sidan.. om det finns någon :)
 

"Miss you already :)" var vad du skrev och jag blev glad. 
Nu känns det mer som ett hugg i ryggen när jag läser det... 

 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

This is my life!

RSS 2.0